Japp, tycker att jag börjar bli riktigt bra på att coatcha faktiskt. Träningskompisarna lyder mitt råd när jag säger: glöm inte att le!!!

För det är ju så här: det man inte lyckats åstadkomma på träning, kommer inte på tävling heller. Ser ju kanske elegant ut när förarna i högre klasser går runt med sina "stone-face" men då ser dom ju faktiskt ut så på träning oxå så det blir ingen skillnad för hunden. Men vi vanliga "dödliga" som tjoar och tjimar med våra hundar under träning får ju problemet på tävling att: fy sjutton vad min matte/husse är irriterad och vrång. Självklart är det en träningssak....men jag har räknat ut att om munnen ler så har kroppen väldigt svårt för att vara stel :) och nu menar jag inte att man behöver flina från öra till öra. Hursom så har det faktiskt funkat och det är ju det som är huvudsaken.

Det blev ingen träning igår men väl idag. Fortsatte med samma koncept som iförrgår fast med lite mer belöning med bollen. Fick idag inte mer ljud pga bollen, tack för det!!, plus att jag fick mer fokus i fria följet. Nöjd med kvällen :)) Efter träningen var vi kvar som åskådare till klubbtävlingen. Camilla och Chili var med i lydnad 1 och skötte detta med bravur!! Tror det blev runt 170p och en andra plats. Härligt när det går bra för kompisarna :)))