Återigen har huset drabbats av en tjuv, man kan säga en ulv i fårakläder. Förr var det Tino som stal ohämmat men denna tjuven tom diskar. Päronen hade en "bekanting" på besök och det gräddades våfflor med vispgrädde och sylt. Efter ett tag skulle besöket åka hem och päronen vinkade av ute på trappan. Detta tog i runda slängar 5 minuter och det var då "brottet" begicks. Bevismatrial A hittades med en gång i köket i form av en plastskål där det funnits vispgrädde i. Denna låg då på golvet alldeles rendiskad. Vidare kunde man finna bevismatrial B + förbrytaren i hundsängen. Nämligen lilla Amigo som plockat med sig varenda bestick som gick att finna och dessa var oxå grundligt rengjorda. Jag behöver nog inte säga att alla var evigt tacksamma att han inte fått med sig tallrikarna, men det tål att nämnas att det syntes att en lång schäfertunga gjort sitt bästa för att diska även dessa på bordet. Visst är det härligt med hund?!?!

För övrigt är väldigt tacksam för den snö som alla andra hatar, så jag kunnat få många, långa och härliga vinterpromenader. Ikväll är det 12 minus och jag bara längtar ut för att höra knastret under skorna och känna håret i näsan frysa till is. Imorgon är en annan dag...

over and out

Så blev det alltså snöstorm, tur att man har en schäferhane på 42 kg som kan stå på egna ben. Det blev en snöstormspromenad, för Amigo blev det två. Eftermiddag hade "päronen" gett sig ut på fem kilometersrundan och senare när jag kom hem och det snöade och blåste som värst drog allihop ut på en tre kilometersrunda. Jag älskar att ut och pulsa snö när det blåser - tror även att jag är ganska ensam om det.

Fast snö i huvudet tycker inte A om...

10-4  

Det hände roliga grejer igår. Hade bjudit hem min arbetskompis och hennes man på middag. Vi åt och drack gott och snackade om både det ena och det andra. Bl.a lite om var vi kom ifrån, släktmässigt och innan vi visste ordet av så var Annika och jag nästkusiner - hur höga är oddsen på att sånt händer? Det visade sig att Annikas farmor och min farfar var syskon! Det är klart med en syskonskara på elva stycken är ju släkten så stor att man inte umgås med alla men ändå. Annika och jag har jobbat ihop i två år och umgåtts en hel del och nu är vi helt plötsligt släkt. Det finns dock ingen annan jag hellre vill bli släkt med för Annika är en av de trevligaste och raraste människor jag mött   

Det har inte blivit mycket träning av men väl flera långpromenader det är ju kallt som satan. Nu väntar ny tuff jobbvecka - trist.

over and out

Såg att mitt skjutgalna högra pekfinger lyckats dubblera det förra inlägget, oops. Nåja det får vara, vet inte hur jag får bort det. I alla fall har Amigo varit hos doktorn idag och tackålov så är han nu frisk, detta efter närpå en månads antibiotika. Hoppas, hoppas, hoppas att det nu håller i sig, annars får det bli operation. När undersökningen var färdig visste Amigo precis var godisskålen för "duktiga" hundar fanns och krävde genast en smakbit, doktorn var snäll så visst fick han det. Eftersom han med stor ömhet i princip älskat ihjäl sitt favvismjukdjur herr Apa så fick han en ny älskling idag, herr Jolly Roger och den tyckte han var toppen, detta var grädden på moset för ett jobbigt doktorsbesök. Idag fick även Tino "komma hem", urnan med hans aska hade kommit. Och visst känns det konstigt att stora fina tjocka Tino ligger i denna papplåda. Rådande väderförhållande och årstiden gör att begravningen för skjutas på framtiden. Men jag har bestämt mig för att vänta till en fin solig vårdag och då ska han få ligga under äppleträdet som var hans absoluta favoritplats. Där får han det bra tillsammans med gamle Gibson som redan ligger där. Nej men usch, nu blir jag så där ledsen igen, det känns så himla hårt :-(

Amigo med sin nya älskling

10-4

Så blev de då dax för spruta nr 2 mot "grisasjukan". Tänkte att det var bäst att vara ute i god tid ifall det blev en anstormning. Kl 8 när de öppnade var jag på plats och då var det jag en tjej i min ålder + ett gäng gubbar som passerat övre medelåldern för ett bra tag sedan. Den första sprutan gick så bra att Katti och jag bestämde oss för inte vänta den där obligatoriska kvarten. Nu så här på kvällskvisten har jag faktisk lite ont i armen, men fan man är ju en viking  

Efteråt blev den en lång stadspromenad med Amigo och det var riktigt härlig då snöflingorna dalade ner. Skönt med miljöombyte oxå, rundorna i Smyge börjar bli lite begränsade. Dessutom tog det mentalt på den lilla gossen, ungefär som att lägga ett rejält spår. Vidare under dagen var det att pysa iväg till jobb. Men till helgen är jag ledig - härligt!!!

over and out

Så blev de då dax för spruta nr 2 mot "grisasjukan". Tänkte att det var bäst att vara ute i god tid ifall det blev en anstormning. Kl 8 när de öppnade var jag på plats och då var det jag en tjej i min ålder + ett gäng gubbar som passerat övre medelåldern för ett bra tag sedan. Den första sprutan gick så bra att Katti och jag bestämde oss för inte vänta den där obligatoriska kvarten. Nu så här på kvällskvisten har jag faktisk lite ont i armen, men fan man är ju en viking  

Efteråt blev den en lång stadspromenad med Amigo och det var riktigt härlig då snöflingorna dalade ner. Skönt med miljöombyte oxå, rundorna i Smyge börjar bli lite begränsade. Dessutom tog det mentalt på den lilla gossen, ungefär som att lägga ett rejält spår. Vidare under dagen var det att pysa iväg till jobb. Men till helgen är jag ledig - härligt!!!

over and out

Det här med jobbhelg innebär även jobbig helg. Långa dagar och lite fritid, det suger...

Men hela klanen inkl Amigo har varit hos Micke och Maria ikväll och fått jättegod mat. Amigo och Dust har ju faktiskt blivit lite kompisar nu när inte Tino finns mer. Ville inte att A skulle sitta hemma själv, även om det bara var för några timmar. Passade på att gå en stadspromenad med A och det uppskattades kan jag säga, mycket dofter att analysera.

Nu har det nästan hunnit gå en vecka med den nya medicinen och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Jag försöker att inte känna efter för mycket men visst svider och river det i buken. En vecka till, sen blir det ny provtagning. Det jag däremot vet och känner är att det forfarande är inflammerat, jävla skit! En "inbjudan" till vaccination nr 2 för "grisasjukan" har oxå kommit, detta då för att jag tillhör riskgruppen. Efter nog övervägande och konsultation med de som vet bättre lutar det mot att jag ska ta den.

Morgondagen bjuder på flippigt jobbpass, 7-22 med fyra timmars ledigt mitt på dagen, hualie. Får se om jag kommer ut och gör något vettigt med Amigo. Motivationen är inte på topp när man vet att man ska gå tillbaka och arbeta.

over and out

Ledig dag innebär mycket att göra. Ledig mitt i veckan innebär även jobbhelg på antågande ...

Förmiddagen inledes av träning på klubben med Amigo, Marina och hela hennes stab. Det blev en mixträning idag. Lite lättsam agility i början, det skulle dock visa sig A-hindret verkligen var ett hinder för Amigo. För flera år sedan hoppade han ut från toppen och slog sig rejält och matte som är rädd om sin hund har inte konfronterat problemet vidare bra. Det har naturligtvis med alla dyra veterinärräkningar att göra. Idag kom det upp till ytan och efter många om och men och akrobatiska övningar fick vi till det. Amigo har klarat av A-hindret med bravur  . Det blev även lydnadsträning, mest positioner. Sedan körde jag min egen lilla form av störningsträning vilket fick Marina formligen av kikna av skratt. Man ska ju ha kul när man tränar eller...?  Det gick ut på att jag skuttade och hoppade och vevade med armarna vid platsliggning. Amigo tittade på mig och det kändes som hans tanke var - människan är inte klok, jag stannar här!

På eftermiddagen var det dags för återbesök hos veterinären. Detta gick inte så bra, men det visste jag redan. För att kunna spola analsäckarna ordentligt fick han en lugnande spruta. Det är i dessa fall man kan göra en riktig ordentlig undersökning när det lilla spratteltrollet sover. Vi kom iaf hem med ytterligare 7 dagars pencillinkur och sedan nytt återbesök, tröttsamt....

Med en sovande Amigo i bilen fick jag även gjort lite ärende med jag ändå var i stan, och vips så var det kväll. Nu väntar ånyo en jobbhelg och hur kul är det ?, inte!

10-4