Idag har Marina och träffats på klubben i en förbannad kyla för träning. Amigo var på det lilla humöret att antingen gjorde han momenten jäkligt bra eller inte...

Det blev positionsträning, skall, kryp och framförgående. Det var just i framförgåendet jag kände att kanske en polett ramlat ner, förvisso alldeles för mycket drag i kopplet men rakt och målmedvetet gick han. När träningen var avklarad fick han leka med Cattla och det är superkul och helt i Amigos smak. Han fick även vara ute en runda med Marinas lugna stabila rottis Zeb. Här var det härligt att se att Amigo genast fattade att man muckar inte med en äldre herre som har levt ett tag och vet hur det sociala livet funkar - himla kul att se.

Det har nu gått två dagar sedan Tino gick bort och fy fan vad det känns svårt. Amigo tar det här mycket bättre än jag. Kan inte ens titta på kort utan att börja "böla". Jag aldrig haft en hund i 10 år utan de andra har jag fått när de varit äldre och de har blivit akut sjuka. Tänk denna härliga varelse har varit i mitt liv under 1/4 del av min totala livstid! Tino kommer att förekomma i bloggen under en lång tid fram över både i text och bild, han var verkligen min älskling.  

10-4