Tänk att ett år går så fort. Jag vill väl tro att han hade ett bra liv trots alla hinder på vägen. Tänker tillbaka på dagen vi var och hämtade honom 8 augusti 2000. Långt ute i skogen hämtade vi denna trollunge och sen blev det aldrig sig likt igen. Första valpen och vad visste man? Naturligtvis var han värstingen i kurserna och aldrig undgick chansen att jaga en katt. Blev riktigt duktig i agility och tyckte att det var skitkul. Sista halvåret märktes det att åldern och sjukdomarna hann ikapp verkligheten. Det var ett tufft beslut men jag gjorde det rätta, det vet jag.

Favvoplatsen så man kunde hålla koll på vem som kom.

 Badning - inte någon storfavorit...

I sitt rätta element

Tino och Amigo - de bästa vänner

Slalomstjärnan - månaden innan....

Sov gott älskade Tino                 

Så har ännu en gång en inte genialisk hundägare visat framfötterna. Blir sååå trött på tokiga hundägare i detta numera hundtäta samhälle. Rastade Citro och då var "rottis-gubben" ute. Denna gång med lös hund. Tackar min lyckliga lotta för att det var Citro och inte Amigo jag var ute med. Naturligtvis hade inte "rottan" några som helst betänkligheter att lyssna på husse, utan kom farande som ett jehu för att leka. Det hör till den lilla saken att jag vill inte att Citro ska ha några nya lekkamrater. Det kvittar om hunden är snäll, är bara två år, vill bara leka eller vad det nu är för ursäkt för en jävligt dålig pli. JAG vill inte att kreti och pleti ska komma framskuttande hur som helst.

Tänkte.., nu ska du vara lite smart och inte gå upp i atomer och skrika och bli fly förbannad, utan jag lyckades med väldigt lugn ( före en gång skull) röst förtydliga att nu får det vara slut på det roliga. Att det sedan låg ett inkapslat idiotförklarande märktes nog inte. Kändes som det tog på rätt nerv + att Citro behöll sitt lugn och lyssnade på sin matte. Det är det som känns så jäkla gott, att han så härlig i miljö. Förhoppningsvis blir det sista gången med den hussen till den hunden.

over and out

" Lilla" gråa håller på att försvinna. Har aldrig varit med om en hund som fäller som han. Mitt favorit verktyg, furminatorn, har arbetat på högtryck idag. Kammar och kammar och ändå tar det inte slut!! "Stora" gråa fäller däremot inte ett dugg, mja.. en sanning med modifikation, en schäfer fäller alltid. Just nu är det väldigt lite i kammen.

Fortfarande har träningen inte kommit igång, men förhoppningsvis blir det hundträning på torsdag och den 12 januari har satt som startdatum för min egen skull   .

10-4

Till trots att smällandet började ganska tidigt på dagen så funkade hundarna väldigt bra. Citro plockade skräp i vanlig ordning och brydde sig inte precis, Amigos stora mission är att hitta så mycket skit han kan att käka på rundan - nyår och raketer har då ingen betydelse. Med nedrullande persienner, MTV och märgpipa låg gossarna och mös medan 2010 gick över till 2011. De senaste sju nyårs-aftnarna har varit jobbiga eftersom Tino var så himla rädd, skönt att se att detta inte avspeglat sig på Amigo.

Måste få nämna att det är det fantastiskt hur korkade föräldrar kan vara att köpa fyrverkeri till sina ungar, och om än det inte är dom som handlat skadar det inte att visa lite intresse för vad de håller på med på nyår.

På kvällen kom "flockledarna" till goldenligan och vi åt en riktigt god middag. Vi började med Tartaletter med hummerfyllning, vidare helstekt oxfile med svampstuvning och ett täcke av västerbottenost och till detta hasselbackspotatis. Till efterrätt blev det panacotta med färska jordgubbar och limesås. Och till kaffet blev det knäcktårta." Mätta och trätta" skildes vi åt strax efter elva så de kunde gå hem till sina hundar för att hålla sällskap till tolvslaget.

Det blev en riktigt bra nyår! Nu är det fullt fart på planerna inför detta hittills orörda år!! :))