Fick ikväll möjlighet att träna med min mentor Leif. Detta bringade upp ett ljus till ytan. Då han själv tampats med gnällig schäfer i form av Amigos syrra så fick jag verkligen en tankeställare.

Det är liksom det som är vitsen med en ny hund... att inte träna den som den gamla. Finns det motor och temperament så får man bara vassego och hitta bromsen innan man trycker på gasen. Jag har belönat och belönat och belönat och nu har så klart en förväntan skapats. Vi diskuterade korrigering, och så klart med så höga krav på en så ung hund kan det skapa frustration vilket generar i.... mer gnäll. Ännu vet han inte vad korrigerningen går ut på... är det dålig position eller nåt annat?

Provade att minimera belöningen. Förvisso blev det sämre kontakt men tempot blev lugnare och gnället mindre. Så nu blir det väldigt lite kamp och kraftig minskning på godiset. Balansera upp när och var belöning krävs. Och framförallt, lägga klickern på hyllan ett tag. Den i sig är stresshöjande.

Nu är det nya krafttag som krävs och det ska köras så det ryker!!!!

over and out