Eftersom Maria fyller år på tisdag hade vi lite födelsedagsfest idag. Innan dom kom gick jag en långrunda med Amigo. Sedan blev det våfflor med tillbehör, efter det blev det minsann en långtur til med både Amigo och Dust. Kvällen avslutades med tacofrossa  . Det är så himla gott att Amigo och Dust fixar att vara tillsammans, det blir så mycket lättare att umgås. Nu är det bara en fråga att ställa sig - var tog tre lediga dagar vägen?? Ny vecka - nya förutsättningar.

Fina vovvar dom där Dust och Amigo

10-4  

Hela dagen har jag gått i väntans tider - och så kommer hela våren att bli, så detta återkommer jag till.

Precis vid kvart i femtiden gick strömmen vilket inte var önskvärt - höll precis på att göra mig "vacker" för att gå på inflyttningsfest. Festen som var belägen i samhället bjöd på tre timmar utan ström. Uppfinnigsrikedomen var dock stor, maten blev med hjälp av värmeljus faktiskt varm. Dess emellan hann åtskilliga glas vin sänkas, samt en hel godisskål. Jag tror att jag även hann få minst två fiender vad det anbelangar hundägande. Någon tyckte att det var helt ok att lämna hunden själv hela dagen så länge den bara "lärt" sig hålla sig (vi snackar åtta till tio timmar)!!! Någon annan stämde in i detta och tyckte att katten var fullgott sällskap. Jag fick ju givetvis "läsa" ett par paragrafer i "lagen" och detta gör ju inte en så populär, tröttsamt  , annars var det på hela taget ett himla trevligt partaj där man blev välförplägnad.

Nåja, imorgon är en annan dag med nya äventyr!

over and out

Ahhh, efter arbetsveckan är det gott att vara ledig i dagarna trenne. Hela förmiddagen spenderades i stan att göra diverse inköp som inte blivit av under snöiga veckan. Det skulle även inhandlas en födelsedagspresent och en inflyttningspresent. Helgen kommer allsåledes gå i festligt tecken.

På eftermiddagen träffade jag Marina på klubben och hundarna fick ha lite snöbus. Amigo försökte som vanligt blåsa upp sig mot Zeb men i vanlig ordning hade han inget för detta. Zebban är en mycket cool hund och vet precis hur en fåntratt ska tas. Det var alldeles för mycket snö för att träna men dogsen fick röra på sig ändå.

Söta Amigo vill busa med Marina

10-4  

Så har det blivit ännu en ny dag där det utlovats mycket snö... nice. På eftermiddagen ska jag gå en kurs för att sedan forsätta till jobbet. Träningstillfälle med Amigo lyser med sin frånvaro mycket pga snön men även lite min egen motivation. Jag får väl se det som en vila inför bättre väder. Men det blir många och långa sköna promenader istället. Nu har jag fått flyttat bilen iaf. Ingen av de sk. "goda grannarna" har varit manade at hjälpa till att skotta vägen upp till landsvägen, så igår lånades det in en snöslunga så bilen kunde komma fram. Nu kan det snöa bäst fan det vill utan att jag bryr mig ett skvatt!

Så här fin utsikt har jag från mitt fönster när jag sitter vid datorn.

10-4  

Återigen har huset drabbats av en tjuv, man kan säga en ulv i fårakläder. Förr var det Tino som stal ohämmat men denna tjuven tom diskar. Päronen hade en "bekanting" på besök och det gräddades våfflor med vispgrädde och sylt. Efter ett tag skulle besöket åka hem och päronen vinkade av ute på trappan. Detta tog i runda slängar 5 minuter och det var då "brottet" begicks. Bevismatrial A hittades med en gång i köket i form av en plastskål där det funnits vispgrädde i. Denna låg då på golvet alldeles rendiskad. Vidare kunde man finna bevismatrial B + förbrytaren i hundsängen. Nämligen lilla Amigo som plockat med sig varenda bestick som gick att finna och dessa var oxå grundligt rengjorda. Jag behöver nog inte säga att alla var evigt tacksamma att han inte fått med sig tallrikarna, men det tål att nämnas att det syntes att en lång schäfertunga gjort sitt bästa för att diska även dessa på bordet. Visst är det härligt med hund?!?!

För övrigt är väldigt tacksam för den snö som alla andra hatar, så jag kunnat få många, långa och härliga vinterpromenader. Ikväll är det 12 minus och jag bara längtar ut för att höra knastret under skorna och känna håret i näsan frysa till is. Imorgon är en annan dag...

over and out

Så blev det alltså snöstorm, tur att man har en schäferhane på 42 kg som kan stå på egna ben. Det blev en snöstormspromenad, för Amigo blev det två. Eftermiddag hade "päronen" gett sig ut på fem kilometersrundan och senare när jag kom hem och det snöade och blåste som värst drog allihop ut på en tre kilometersrunda. Jag älskar att ut och pulsa snö när det blåser - tror även att jag är ganska ensam om det.

Fast snö i huvudet tycker inte A om...

10-4  

Det hände roliga grejer igår. Hade bjudit hem min arbetskompis och hennes man på middag. Vi åt och drack gott och snackade om både det ena och det andra. Bl.a lite om var vi kom ifrån, släktmässigt och innan vi visste ordet av så var Annika och jag nästkusiner - hur höga är oddsen på att sånt händer? Det visade sig att Annikas farmor och min farfar var syskon! Det är klart med en syskonskara på elva stycken är ju släkten så stor att man inte umgås med alla men ändå. Annika och jag har jobbat ihop i två år och umgåtts en hel del och nu är vi helt plötsligt släkt. Det finns dock ingen annan jag hellre vill bli släkt med för Annika är en av de trevligaste och raraste människor jag mött   

Det har inte blivit mycket träning av men väl flera långpromenader det är ju kallt som satan. Nu väntar ny tuff jobbvecka - trist.

over and out

Såg att mitt skjutgalna högra pekfinger lyckats dubblera det förra inlägget, oops. Nåja det får vara, vet inte hur jag får bort det. I alla fall har Amigo varit hos doktorn idag och tackålov så är han nu frisk, detta efter närpå en månads antibiotika. Hoppas, hoppas, hoppas att det nu håller i sig, annars får det bli operation. När undersökningen var färdig visste Amigo precis var godisskålen för "duktiga" hundar fanns och krävde genast en smakbit, doktorn var snäll så visst fick han det. Eftersom han med stor ömhet i princip älskat ihjäl sitt favvismjukdjur herr Apa så fick han en ny älskling idag, herr Jolly Roger och den tyckte han var toppen, detta var grädden på moset för ett jobbigt doktorsbesök. Idag fick även Tino "komma hem", urnan med hans aska hade kommit. Och visst känns det konstigt att stora fina tjocka Tino ligger i denna papplåda. Rådande väderförhållande och årstiden gör att begravningen för skjutas på framtiden. Men jag har bestämt mig för att vänta till en fin solig vårdag och då ska han få ligga under äppleträdet som var hans absoluta favoritplats. Där får han det bra tillsammans med gamle Gibson som redan ligger där. Nej men usch, nu blir jag så där ledsen igen, det känns så himla hårt :-(

Amigo med sin nya älskling

10-4