Idag var det så dags igen för rallylydnadträning. Förra gången gick ju inte så bra men det hämtade vi fint upp idag. Amigo var sitt gamla jag och fokuserade fint. Detta fast vi hade en löptik och det är jag väldigt glad för. Han skulle lika gärna kunde dra i sig åtskilliga kvm asfalt i snoken bara för det fanns en löptik. Det var en ganska svår bana med många av det nya skyltarna och tätt mellan dom är det så man hinner inte tänka emellan. Men som sagt jag är väldigt nöjd och nu ska det väl gå att komma in i vanlig lunk efter häftigt partajande    .

Är så trött, så trött.... natti natti.

over and out 

Är väldigt glad och överraskad, fick grattis ikväll av mina arbetskamrater genom Marianne. Kram och tack till er alla   !!!

10-4

Även om den "stora" dagen inte är förrän imorgon så var det dags igår, man fyllar ju 40. Och tänk, jag känner min inte en dag över 39... var fan har alla år tagit vägen? Men jag måste säga att jag har hunnit göra en massa kul saker och träffat många roliga människor (dom mindre roliga skiter man ju i). Livet har fyllts med många djur och jag har avgudat varenda en av dom.

Jag samlade mina nära och kära igår och hade fest - och som vanligt go mad möed mad och mad i rättan tid   . Jag fick en hel del    och en del såna här   oxå. Hela dagen idag har jag legat för ankare, att vara uppe halva natten har jag helt enkelt blivt för gammal för. Imorgon ska jag bara softa och njuta av att vara ledig i tre dagar till. Tur att det dröjer 10 år till nästa nollning   .

10-4

Har minsann kommit fram till en teori om varför jag inte känner mig bättre än vad jag gör. Denna kommer jag ventilera med läkaren vid nästa samtal i maj. Det är så här att innan jag fick diagnosen ulcerös kolit hade jag ju redan en annan diagnos - kollagen kolit. Denna kan ju rimligtvis inte ha försvunnit i tomma intet. Min teori är att den behandling jag får för UC inte fungerar på KK och det är därför jag mellan skoven inte blir "frisk". Förhoppningsvis håller läkaren med och vi kan nå en gyllene mellanväg.

Nu rullar det på inför "stora dagen" och Amigo tycker att allt är skittråkigt. Men från måndag ska jag väl känna att det är "över" och då ha mer tid till min älskling. Fram till dess får han roa sig med takläggarna som han nu tycker ingår i familjen!!

over and out

Rallylydnad idag och det gick inte speciellt bra. Mitt stressade huvud och Amigo som han kan vara - ingen bra kombination. A var helt fokuserad på andra saker och jag blev ju som vanligt förbannad - vilket hjälper föga. Jag vet ju detta och ändå ställer jag till det. Nej det blir ingen träning denna veckan utan nu får jag koncentrera mig på det jag ska och sen får resten vänta.

10-4

Orken finns ju definitvt inte där, börjar bli gammal må hända. Även om min födelsedag ska hållas i liten skala så är det mycket som ska klaffa. Vill ju att det ska vara fint oxå, idag kom takfönstert i men det betyder inte att det är färdigt. Det är en miljon saker som ska inhandlas och det "flytande" får tas i sista stund i Danmark nu i dagarna. Är så jävla stressad!!!

Amigo får ju inte heller så mycket tid men igår var jag ute och körde agility och han gick skitbra! Framåtskick från både vänster och höger sida och han "rann" genom slalomen. Duktiga A, agilitystjärna nästa...? Knappast, men han var så lugn och fin i träningen att jag genast naturligtvis måste tro att det är fel på honom. Måste lära mig at han faktiskt kanske mognat. Älskade A, min ögonsten.

Som sagt full rulle hela veckan........hum.

over and out

Startade på morgonen med en ridtur på stjärnan "Manne" och det blev lite med livets som insats. Började med att planera upp rundan och allt gick strålande fram till sista kilometrarna. Tänkte mig en modell kortare galopp eftersom det låg en hobbyjoggare framför. När vi passerade joggaren bröt jag av till trav (so far so good) fattade på nytt galopp och då.... hittade Manne på att det fanns ett spöke att bli rädd för - gjorde tidernas bocksprång och drog iväg för fulla poletter. Med en vild serie av backut sparkar och bockningar (begriper inte hur han lyckades i den farten) gick det inte att få stopp. Min tanke var - bara sadelgjorden är till- räckligt spänd så sadeln inte snurrar runt. Efter ett tag blev galoppen lugnare och det kändes som jag fick kontroll igen, (big misstake), då bockade han igen - drog med huvudet så tyglarna lösnade och så var det full sula igen. Det var bara det att det fanns en 90 graders kurva vi skulle ta,det kändes som en bil på två hjul - jag tänkte - ramlar han, så ramlar jag. Det gick vägen, men jag fick inte stopp på honom förrän vi nästan var hemma. Med hjärtat i halsgropen så är det ändå så att nästa vecka är det "back in the saddle" med - "tok Manne"  !

Bilden är från ifjol, men det är samma Manne och samma Marie

Under eftermiddagen tog jag ett lydnadspass med Amigo på klubben och träffade samtidigt Marina för lite snack, och det är ju alltid trevligt. 

Kvällen bjöd på korvgrillning med "päronen", Maria och Micke samt det traditionella majbålet. Så slutet gott allting gott !!!

10-4

Japp, då var det tisdagkväll och rallylydnad. Amigo skötte sig väldigt bra. Lite ofokuserad mellanåt och alldeles för sugen på belöningen. Efter sista banan hade jag en smal schäfernos som själv hittade bollen i fickan. Måste tänka på att dra ner belöningen eftersom han varvar upp nåt kolosallt. Annars gick det bra med de nya skyltarna, det kommer ju en hel del av dessa nu när vi krupit upp en klass. Ett jag bara inte förstår är att även om man får hjälpa hunden mycket med både kroppsspråk och röst så är det alla dessa som springer med godis i handen och mutar hunden runt banan? Det måste väl ändå vara meningen att detta ska bort någon gång, meningen är att väl ändå att hunden ska följa föraren? Nåja alla kör ju sitt eget race.

Efter träningen tog jag kvällsrundan på stan. Amigo tycker att detta är en lysande ide, det händer ju så mycket. Vi fick till några fina hundmöte oxå, träffade på en husky som betedde sig som en försöksutskriven. Den fullkomligen skrek och gol. Amigo var ju inte helt ointresserad men vi gick på andra sida gatan så det gick bra att gå med löst koppel. När vi passerat tittade han upp på mig som om han ville säga "voffor gör en på detta viset"? Vi hann dock även bli konfronterade med en skatboard som kom runt ett hörn i fulla poletter och då tyckte Amigo att det gick lite väl långt och drog av en salva skall. Annars kunde jag känna mig nöjd med cyklarna som tidigare faktiskt varit ett stort problem, han brydde sig inte ett dugg.

Nu blir det "bingen" för båda - imorgon är en ny dag med nya försättningar.