Idag har det blivit träning X2. Först hämtade jag Maria i Svedala och sen blev det ett pass på gymet. Benämningen "att svettas som en gris" har blivit bildligt inte bara bokstavligt. Men efter ett sånt pass känns det gott och man är förbenat nöjd med sig själv. Pass nr två kom framåt kvällen när Marina och jag var ute och spårade. Underlaget var harvad stubb och väldigt torrt. Det första Marina kommenterade var om jag verkligen skulle spåra när jag hade shorts. I eftertankens kranka blekhet blev det nämligen som det brukar i de 9 av 10 fallen - nämligen att jag ramlar. Idag var inget undantag och kameran var framme. Amigo gjorde ett superspår. Inte jättelångt men med många vinklar och apporter. Jag är så himla nöjd med honom, han har en fantastisk nos. Eftersom det är ett bra tag sedan vi spårade var han supertaggad men ändå fokuserad. Gamla Tino fick bli hemma och han var såklart sur, men detta blev bättre sedan "morfar" körde en runda med honom i bilen.